Nyligen fick jag frågor på LinkedIn av Cecil Wigren, som efterfrågade mina svar. Här kommer därför lite tankar utifrån den text från Skolverket som hon lyfte och hennes frågeställningar. 

Skärmavbild 2019-05-26 kl. 19.55.07
WORDS @words_edition Susanna Cederquist

Läsa idag, vana och normer – och tillgängliga tryckta böcker finns

Hej Cecil Wigren, tack, här kommer lite tankar från mig:

Det stämmer, läsning är inte alls samma sak som det var för exempelvis 80 år sedan. Vi läser idag på olika sätt; via ögon, öron eller fingrar (punktskrift). 

Jag arbetar främst med läsning utifrån dyslexiperspektiv och här är det jag kallar för att ”öronläsa” väldigt viktigt. För många med dyslexi är öronläsningen det primära sättet att ta till sig större textmassor. 

Här är Skolverkets text som Cecil delade: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/hitta-forskning/digitala-bocker-okar-elevernas-motivation-och-ordinlarning

En rubrik som förekommer i Skolverkets text är 

”Ljudböcker ger fler möjligheter att ta till sig text” och visst är det så. 

De refererar till forskning och på detta område har forskningen legat efter. Vi är många som redan vetat och erfarit detta sedan länge. Idor Svensson vid Linnéuniversitetet med team har också gjort viktig forskning på området, exempelvis kring hur olika sätt att läsa inverkar i undervisningen, fördelarna med det etc. Ju mer forskare tittar på detta desto bättre är det.

Skärmavbild 2019-05-26 kl. 20.46.27
WORDS @words_edition Susanna Cederquist

Cecil, du skriver också kring lärares oro att gå ifrån den fysiska boken. 

Här skulle jag vilja lyfta framförallt två aspekter:

  • Vana

För att eleven öronläser böcker ska inte lärarens närvaro och roll behöva minska. Däremot finns en ovana här. Textnormen i skolan är stark och vi behöver här skapa en bredd för att nå en likvärdig undervisning. Vanan i hur vi har gjort kan sitta i och självklart påverka vilket på många sätt är naturligt. Det får dock inte hindra oss att ta steg framåt och vara en del av det läs-samhälle vi har idag, med eller utan dyslexi. 

  • Det finns tillgängliga tryckta böcker

Jag tycker begreppet ”digitala böcker” kan vara lite otydligt vad det innebär och vad man här syftar på. Det finns idag tryckta böcker som innehåller den multimedia de beskriver, men de verkar inte kommit med i det som undersökts. Författaren till Skolverkets text och forskarna som refereras till verkar tyvärr inte vara helt uppdaterade kring de tekniker som idag finns att tillgå för just tryckta böcker. Vad jag förstår har också en del av den forskning som åsyftas några år på nacken. Idag finns all teknik som vi behöver för att kunna göra all text tillgänglig, liksom den tryckta. 

Blipsay lyssningskoder har funnits sedan 2015. Det innebär att texten finns att lyssna på direkt från den tryckta boken eller tryckta texten. Tekniken finns tillgänglig att beställa för alla förlag, lärare och alla andra som producerar texter som man önskar ska nå fler. (Lyssningskoder beställs på www.bilpsay.se / www.blipsay.com) Jag har varit med och tagit fram ett flertal böcker med denna teknik och fått mycket positiva reaktioner från läsare som finner det värdefullt att kunna variera sitt sätt att läsa. Att smidigt blippa lyssningskoderna för att kunna höra ljudboken uppläst av en riktig röst/professionell inläsare, samtidigt som man om man vill kan ta del av bilderna och texten i boken. 

Såhär fungerar Blipsay Lyssningskoder. Textad version finns här: https://youtu.be/wHrBtA4dEOA

I Skolverkets text skrivs att:

tryckta böcker är mer effektiva i att stödja traditionell läsning i form av förståelse för berättelsestruktur.” 

Här förstår jag till stor del vad de syftar på. Dock är vi samtidigt många, särskilt utifrån dyslexiperspektiv, som inte alls behöver se någon typ av text för att effektivt ta till oss bokinnehåll. Här finns olikheter man behöver vara medveten om. Även vilken typ av litteratur spelar in. 

Det finns böcker som i princip är näst intill omöjliga att öronläsa då mycket av innehållet går förlorat då det presenteras i bilder. Böcker där bilder har en stor roll. Här har lyssningskoderna ett extra stort värde.

Det finns alltså ett värde i att ha tillgång till både den fysiska boken och dess innehåll ihop med ljudet. Mycket för bokproducenter, läromedelstillverkare m fl. att vinna genom att göra innehållet i de tryckta böckerna tillgängliga för flera. 

Framförallt handlar det om normer, vilka som man vill ska känna sig inkluderade och välkomna i ett första skede. Hur många man vill nå och ”attrahera” med sin information. Om lyssningskoder finns inkluderade i de tryckta böckerna kan man själv välja hur man vill läsa och variera sitt läsande. Detta samtidigt som den tryckta boken för ett större värde och kan nå fler målgrupper. Exempelvis behöver inte dyslektiker känna sig utanför på samma sätt som de skulle kunna göra annars. Den tryckta boken kan i och med dem etc. nå fler, nya målgrupper och nya läsare samtidigt som man normativt tar ett ansvar för att visa på mångfalden. Att vi är olika och läser på olika sätt.

Skärmavbild-2019-10-26-kl.-13.22.48

I Skolverkets text om forskningen står även att:

”digitala böcker presenterar berättelser via bilder och texter, men till skillnad från tryckta böcker har de också multimediala och interaktiva funktioner.”

Jag har i mitt arbete med tillgänglig text genom åren utbildat kommunikatörer, utbildningsproducenter m fl. om alla möjligheter som finns idag. Möjligheterna är många. När det handlar om den digitala som den tryckta informationen är olika typer av kommunikation av stor vikt. Tryckta böcker kan absolut också innehålla de aspekter som lyfts i citatet ovan. Boken ”Dyslexi + Styrkor = Sant” har utöver Blipsay lyssningskoder också visuella överblickar, färgkodning och filmer direkt i den tryckta boken. Detta finns exempelvis även i boken ”Skapa VIDD” och i den kommande ”Dyslexi i skolan – se hela bilden” (boksläpp april 2021). Jag brukar kalla denna form på tryckta böcker för ”multiböcker”.

Cecil, du frågar: ”Kan vi hitta tillfällen då den digitala boken kan få en naturlig plats?”

Den är redan här. 

Vi läser på olika sätt oavsett dyslexi eller inte och det är så vårt samhälle ser ut. Att använda film, bild, ljud etc är idag fullt möjligt att göra i alla lägen då vi kommunicerar. Men vi behöver bli bättre på att använda det och öka våra målgrupper med den information vi vill nå ut med. Det gäller både författare, samhällsfunktioner som behöver kommunicera ut budskap och alla andra som använder text idag. Exempelvis beställs lyssningskoder ibland på menyer, informationsblad och på utställningstexter på museum och utställningar, men det kan göras mer. 

Ju mer vi tar till oss att vi människor tar till oss information på olika sätt, desto närmare kommer vi samförståelse. Både då det gäller informationen vi vill förmedla då den når fler, liksom synsättet i stort. Vi är olika och det är meningen. 

Slutligen ser jag det som positivt att texten du refererar till kommer från Skolverket. De står för ett av de tydligaste exemplen idag gällande textnormen och gamla synsätt på att läsa – då de på ett tydligt sätt rangordnar olika sätt att läsa i sina råd till landets grundskolor. Att öronläsa anses fortfarande idag som ogiltigt i läsförståelseproven för åk 3 och 6. Detta får förödande konsekvenser för elever med dyslexi, liksom vilka signaler detta sänder ut. Det är något som jag och andra debatterat sedan länge med ansvariga inom myndigheten. 

(Mer info om just detta går att finna i uppropet: #inteettbarntill och på hemsidan www.susannacederquist.com under aktuellt och #inteettbarntill. Filmen som är en del av resultatet av dyslexiuppropet fick stor spridning på Facebook.  

Länken till filmen: https://youtu.be/zWk-4aVd0Rg

Kanske kan deras text om läsning, som du refererade till Cecil, vara en del av en möjlig väg framåt för dem och ifrån den diskriminering elever utsätts för i denna sakfråga. Vi får hålla tummarna! 🙂 

Att läsa idag är som sagt inte vad läsning var tidigare. Idag läser vi på olika sätt och det blir nu tydligare och tydligare för fler och fler i vårt samhälle. – Och det är positivt.

Utvecklingen inom bokområdet, med alla dess olika format, är ett steg framåt och en anpassning efter det samhälle vi idag lever i. Heja mångfalden och att fler och fler blir välkomnade in i böckernas värld oavsett på vilket sätt vi läser. 

MVH

Susanna Cederquist / En Bild av Dyslexi

www.susannacederquist.com

@enbildavdyslexi

Alla bilder: WORDS, @words_edition. Upphovsrätt Susanna Cederquist

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin