Hoppa till innehåll

Intervju – därför gör jag det jag gör

Nyligen blev jag intervjuad av Svensk Talteknologi:

 

Fokus på styrkorna med dyslexi – experten berättar

Susanna Cederquist är i grunden lärare men arbetar idag som författare, utbildare, föreläsare, debattör, rådgivare och kursledare inom dyslexi. Genom sitt arbete med En Bild av Dyslexi uppmärksammar hon och skapar kunskap om diagnosen med sitt huvudfokus – styrkorna med dyslexi. -Jag har många perspektiv att tillgå i arbetet, inklusive min egen erfarenhet som dyslektiker, berättar Susanna.

Susanna började arbeta med dyslexi för snart 20 år sedan, med fokus på dyslektiskt tänkande och dyslexins styrkor. Föreläsningsförfrågningar blev till föreläsningar för att sedan bli till En Bild av Dyslexi, där hon idag föreläser, utbildar och håller kurser. Hon har bland annat skrivit böckerna “Dyslexi+Styrkor=Sant” och “Dyslexi i skolan – se hela bilden”, skapat tekniken Blipsay Lyssningskoder och samarbetat internationellt för att öka kunskapen om dyslexi.

 

Engagemanget för dyslexifrågan
Susanna säger att hon inte aktivt valt att engagera sig i dyslexirörelsen, utan ser det snarare som sin livsuppgift. Redan som barn märkte hon likheter mellan dyslektiker och insåg senare att det fanns en hel del positivt med dyslexi som sällan uppmärksammas.

-När jag valde att engagera mig i dyslexifrågan handlade det om att skapa något som inte fanns och som jag saknade. Idag arbetar jag med att öka kunskapen om dyslexi, både för att skapa förståelse för hur dyslektiker tänker och fungerar och för att motverka fördomar och öka värderingen av dyslektiskt tänkande. Genom att förstå och acceptera olikheter kan vi nå längre, inte bara som individer utan även inom skola, arbetsliv och samhälle, förklarar Susanna.

 

Ökad kompetens om dyslexi behövs i hela världen
Synen på dyslexi varierar olika länder emellan. När Susanna har varit och utbildat lärare och rektorer om dyslexi på skolor i Nepal har kunskapen ofta varit liten. Även bland länder i Europa varierar synen.

-Här har vi ett viktigt globalt arbete att göra. Att öka samsynen och framförallt kunskapen om hela bilden av dyslexi och det dyslektiska tänkandet. Därav är också det globala gemensamma arbetet viktigt, och något jag prioriterar.

Susanna berättar att det också finns mycket länderna har gemensamt.

-Jag har fått feedback om igenkänning efter föreläsningar i Singapore, från åhörare i Australien, liksom i England och Norge. Erfarenheterna hos oss som arbetar med dyslexi och dyslektiker emellan, är ibland slående lika – oavsett vart man befinner sig i världen. Det gör också det här arbetet så spännande! säger Susanna.

 

Elevers rätt till likvärdig utbildning
Susanna vill att förståelsen, acceptansen och värdet av det dyslektiska tänkandet ska öka i Sverige. Från näringsliv, företag och arbetsplatser till den svenska skolan och den del av lärarutbildningen som handlar om dyslexi.

-Här behövs krafttag om något, när det handlar om kunskap, samsyn och elevers rätt till en hållbar och likvärdig utbildning i vårt utbildningssystem.

Susanna har bland annat fortbildat lärare och skolledare och under 2 mandatperioder suttit som ledamot i Utbildningsnämndens råd för funktionshinderfrågor i Stockholm Stad.

-Jag gör det jag kan för att lyfta vikten av att skapa förutsättningar för alla våra elever.

 

Uppdraget för Prinsparets stiftelse och Dyslexipriset
Ett av många av Susannas engagemang har varit uppdraget för Prinsparets stiftelse. Där fick hon möjlighet att bidra med sin expertis inom ämnet och höll bland annat föreläsningar, satt i panel som dyslexiexpert och bidrog med kontakter och inbjudningar till events som kunde stärka stiftelsens arbete.

-2019 deltog Prins Carl Philip på den internationella konferensen ”Dyslexi och Kreativitet”, som jag arrangerade. Vi hade de största och mest kunniga talare som finns i ämnet. Det blev ett viktigt avstamp för Sverige internationellt, vilket är väldigt roligt, säger Susanna.

Susanna är även jurymedlem för dyslexipriset. Hon säger att det är viktigt att vi uppmärksammar initiativ på området och förhoppningsvis kan kunskapen om dyslexi öka och nå ut till fler.

– Jag fick själv ta emot dyslexipriset 2019 och när jag fick frågan om att sitta med i juryn tackade jag ja. Vi i juryn, som kommer från olika håll, ses regelbundet och arbetar just nu fram en vinnare till årets dyslexipris, berättar Susanna.

 

Framtida projekt på hemmaplan och internationellt
Det händer mycket spännande framöver – men allt kan Susanna inte dela med sig av i dagsläget. Ett projekt hon nämner är att nätverket WHOLE – International Dyslexia Strengths Network, som hon är med och leder, fortsätter sitt samarbete. De består av professorer, forskare och dyslexiexperter från hela världen, bland annat från Iran, Kina, USA, England, och Holland.

-Vi är framför allt en samverkande kraft på området men har också deltagit med föreläsningar på ett flertal konferenser i olika länder. Vi har till exempel presenterat ny forskning på British Dyslexia Associations stora dyslexikonferens i England. Självklart fortsätter jag också föreläsa och utbilda om dyslexi som vanligt, vilket är något jag verkligen tycker är roligt! avslutar Susanna.

Susannas hjärtefrågor i Dyslexirörelsen

  • Dyslexistyrkorna

    -Jag vill att kunskapen om dyslexistyrkorna, som ofta är mindre kända än problematiken, ökar och att fler tar till sig hela bilden av vad dyslexi är. Det är viktigt att man inte bara ser det som en problematik, utan vidgar perspektivet och ser de gemensamma nämnare dyslektiker också har. Här är kompetensutveckling och fortbildning av bland annat lärare, skolpersonal, skolledare, företagsledare, arbetsgivare, rekryterare och HR-avdelningar viktiga för att skapa en omställning och uppdatering i frågan i vårt samhälle.

  • #inteettbarntill

    -#inteettbarntill handlar om att vi kommer tillrätta med diskrimineringen i de nationella proven i läsförståelse i åk 3 och 6 i svensk skola. Detta är anmärkningsvärt och det största systematiska sveket svenska elever utsatts för. Här har vi ännu inte sett vidden av följderna detta skapar. Jag har länge arbetat i frågan, liksom andra gjort. Det är oacceptabelt att vi idag 2023 har ett Skolverk som inte har större kunskap om vad dyslexi innebär tillsammans med vad läsning innebär. Jag brukar ta detta som ett exempel på hur textnormen, som jag kallar den, ser ut i det svenska skolsystemet just nu och vilka konsekvenser det också för med sig på sikt.

    Här kan du se en film om #inteettbarntill.

     

    Här finner du även intervjun på Svensk talteknologis hemsida:

https://svensktalteknologi.se/styrkorna-med-dyslexi-experten-berattar/

Skärmavbild 2023-03-14 kl. 16.01.36