Artikel om läsning: ATT är viktigare än HUR
– Vi har en artikelserie på temat läsning, där främst lärare i svenska och författare skriver. Vi skulle gärna även ha med ditt perspektiv här – kan du tänka dig att skriva en artikel om läsning ur ditt perspektiv? Frågan kom från Sanoma Utbildning. Och det kunde och gjorde jag.
Jag skrev lite om läsning:
Du finner texten här eller här nedan:
ATT är viktigare än HUR
Vi fortsätter vår artikelserie på temat läsning där vi låter några av våra författare dela med sig av sina tankar om läsning. Med artiklarna vill vi ge läsinspiration och tips för att stärka läsförmågan hos alla elever, oavsett ålder och förutsättningar.
Nu har turen kommit till Susanna Cederquist, författare till boken ”Dyslexi i skolan – Se hela bilden”. Susanna är musikläraren som vidareutbildade sig inom dyslexi, kognitiv psykologi och specialpedagogik. Idag är hon främst verksam som föreläsare, utbildare, rådgivare och författare under namnet och temat En bild av dyslexi och arbetar för att förändra och vidga synen på dyslexi i Sverige.
ATT är viktigare än HUR
Varför har läsning blivit den primära källan till lärande? Både i skolan och i samhället i stort har vi en stark textnorm, något som kan upplevas som begränsande för en person med läs- och skrivsvårigheter. Vilka följder kan ett fokus på tryckta läromedel få för elever med dyslexi och vilka alternativ finns det?
Att som läsande tonåring få vistas i böckernas värld och tillåtas stiga in i andra århundranden och på främmande platser tyckte jag om. Att se mig omkring på Söder i Stockholm, uppleva myllret och ljudet av hästhovar i Fogelströms ”Mina drömmars stad” eller att blicka ut över havet och ana Ellis Island och New Yorks siluett i Mobergs ”Utvandrarna”. För att inte tala om ”Glappet”, boken (och tv-serien) som gjorde starkt intryck på mig under min högstadie- och gymnasietid. Men kanske är inte läsupplevelser för alla? Är böckerna en värld att vistas i för alla tonåringar?
Att läsa, vi har alla en relation till begreppet. En del associerar läsandet med njutning och semester, att ligga i hängmattan och läsa deckare. Andras tankar går till inlärning, det är så vi förkovrar oss eller vidareutbildar oss. Det är en norm. Men för många kan begreppet läsning också vara kopplade till andra känslor, kanske minnen från skoltiden spelar in. Nervositet vid högläsning, fnissande från andra i klassen eller oro för att bli missförstådd. Ett som är säkert är att många olika upplevelser, tankar och känslor finns förknippade med det vi idag kallar att läsa. Men vad innebär egentligen begreppet läsning idag?
Jag har haft förmånen att föreläsa och samtala om vad läsning innebär i otaliga sammanhang i snart 15 år. På fortbildningar med lärare och skolledning slås jag återkommande av vikten av samsyn i ordets innebörd, vad man lägger i begreppet ”att läsa”. Lärares och skolors förhållningssätt och kunskap kring vad läsandet innebär är oerhört centralt och får direkta konsekvenser, särskilt för elever med dyslexi.
Att läsa är idag inte nödvändigtvis detsamma som det tidigare varit; vi läser nu med ögon, öron och fingrar (punktskrift). Vi har en teknisk utveckling som gör avtryck, skapar förändring och inte minst möjligheter. Att då begränsa läsande till att bara inbegripa läsande med ögonen, får olyckliga konsekvenser för elever med dyslexi. Framförallt om skolan eleverna går i har tillskansande av text som primär källa till lärande. Detta är också oerhört viktigt att ha i åtanke kopplat till läromedel. Framtidens läromedel måste vara tillgängliga för alla och texten ska vara läsbar på flera olika sätt (så kallad tillgänglig text).
Skillnad på läsning och läsning
Nyligen har jag samarbetat och skrivit tillsammans med Idor Svensson, professor och forskare vid Växjö universitet. Vi håller med varandra i mycket, men det jag kallar ”öronläsa” kallar han ”ta till sig text”. Vi syftar dock på samma sak: att fokus bör ligga på att förstå och ta till sig textinnehåll.
Att lärare förstår dyslexi och förstår sina elever i klassrummet är grundläggande. Acceptera att dina elever är olika, det är meningen. Vi måste med det också acceptera att eleverna läser effektivast på olika sätt. Hjälp dina elever bli effektiva läsare, oavsett sätt. Alla har rätt att bli effektiva läsare, inte minst ur ett demokratiperspektiv.
Ja, att nå kunskap via text och tillåtas läsupplevelser är för alla. Men ATT vi läser är betydligt viktigare än HUR vi gör det.
Susanna Cederquist / @EnBildavDyslexi
Susannas tre tips till dig som lärare
- Reflektera över hur du undervisar och varför. Lär dig så mycket som möjligt om textnormen, traditioner och vad som påverkat dig i hur du skapar din undervisning.
- Vad är din bild och erfarenhet av dyslexi? ”Dyslexibilda” dig och lär dig så mycket som möjligt för att veta vad du ska vara uppmärksam på i ditt klassrum. Det kan göra stor skillnad att upptäcka läs- och skrivsvårigheter tidigt.
- Samverka. Samarbeta med andra lärare, skolledning, elevhälsan och specialpedagoger. Detta är inget som enbart ska ligga på den enskilda läraren, utan bör genomsyra hela verksamheten. Det är så vi skapar skillnad för alla elever, oavsett vem eleven möter på skolan.
Om ”Dyslexi i skolan – Se hela bilden”
Boken riktar sig till studerande på lärarutbildningen och till lärare inom alla ämnen, från förskola upp till gymnasiet. Med boken vill Susanna förmedla hur vi skapar en hållbar och tillgänglig utbildning, med konkreta tips för klassrummet liksom strukturer för skolan i stort. I boken ger Susanna också råd till dig som är lärare om hur du kan agera och tänka kring dyslexi.
Susanna lever som hon lär och därför används tekniken Blipsay Lyssningskoder i hennes bok. Läsaren kan då på ett smidigt sätt välja mellan att öronläsa, ögonläsa eller blanda, direkt från den tryckta boken. (Mer info: www.blipsay.se)
