5 frågor i MTM:s Tidning ”Läsliv” 2019:2

En liten tillbakablick: Under 2019 blev jag intervjuad i Myndigheten för tillgängliga mediers tidskrift Läsliv. Artikeln handlar om mitt dyslexiarbete och lite om mitt dåvarande arbete inom projektet VIDD. Jag samarbetade även samma vår, 2019, inom projektet med MTM i VIDD-dagen med tema ”Tillgänglig text och skönlitteratur” på Strindbergs Intima teater i Stockholm.

Artikeln på sid 21 i Läsliv 2 – 2019

Här följer tidningsartikelns text

(för skärmläsare och talsynteser, om de inte klarar bildkodad text)

5 frågor till …

… Susanna Cederquist, som föreläser om dyslexi och dyslexins styrkor. Hon är också projektledare för VIDD.

TEXT KATARINA C. CARLSSON

FOTO ELISABET OHLSON WALLIN

Vad är VIDD?

– VIDD är ett arvsfondfinansierat projekt som ägs av föreningen Pascal. Temat är kultur, tillgänglighetoch pedagogik. Vi vill skapa mer ”vidd” och bredd, så  er ska kunna delta i estetisk verksamhet och undervisning på lika villkor oavsett funktionsvariation. Vi tänker brett och lyfter allt från fysiska funktionsnedsättningar, adhd, dyslexi, psykisk ohälsa till allergi. Vi skapar- mötesplatser, där olika frågeställningar och teman tas upp, goda exempel presenteras.

Pascal bildades 2010 och är en förening som verkar för att alla – med eller utan funktionsnedsättningar – ska ha möjlighet att utöva olika for- mer av kulturell verksamhet. Mer om projektet VIDD hittar du på vidd.nu.

Du har arbetat med dyslexi och musik- undervisning. Har undervisningsmetoderna förbättrats?

– Både ja och nej. På musikområdet finns starka traditioner, liksom en del fördomar och tabun. Framförallt inom västerländsk konstmusik, där normen kring notläsning är stark. Det har till exempel inverkan på intagningsproven.

Du har skrivit en examensuppsats om dyslexi och musik. Kan dyslexi vara en tillgång i skapandet?

– Jag ville ta reda på hur det såg ut på området dyslexi och musik. Uppsatsen vid Kungliga musikhögskolan var en lång och spännande resa och jag trä ade många med dyslexi och hade intressanta samtal. En av informanterna sa ”andra kan spela noterna bättre, men jag kan spela runt de där noterna och det kan inte dom”. Jag tycker det sammanfattar området. Extra spännande var att bildtänkande och andra dyslexistyrkor så väl lyste igenom.

Finns det en större kunskap idag om dyslexi och dess möjligheter?

– Jag arbetar handledande kring stu- dieteknik och förhållningssätt och ser att förändringar till det bättre sker. Fler och  er får ett mer rättvist synsätt på sig själva. Jag upplever att förhållningssät- tet kring dyslexi generellt tar tid att förändra i ett land som vårt. Visst är det skillnad nu mot för 10 år sedan, men vi har långt kvar. Mitt synsätt på dyslexi och viljan att belysa hela bilden, där även styrkorna ryms, har till en del motarbetats. Som tur är har jag haft kontakter och samarbeten med forskare, organisationer och andra utanför Sverige.

Vad tycker du bäst om med ditt jobb? 

– Att få vara med och medvetandegöra normer och förändra synsätt är en förmån. Att få hjälpa människor att bättre förstå sig själva och varandra. Jag hoppas kunna fortsätta arbeta med detta så länge det behövs. 

Namn: Susanna Cederquist.

Jobb: Föreläsare, författare, inspiratör.

Bakgrund: Är utbildad musiklärare vid Kungliga Musikskolan i Stockholm.

Vision: Att förmedla ett bredare förhållningssätt på dyslexi, byggt på litteratur och forskning.

Susannas Boktips: Dyslexi + Styrkor = Sant

LÄSLIV 2–2019 21

Tidningens framsida