Dyslexi och AI

AI är ett otroligt stort område med både möjligheter och risker utifrån många aspekter. Man behöver ha riskerna i beaktande och även ha ansvar för hur man använder AI.

AI – en språklig möjlighet?

Utifrån läs- och skrivsvårigheterna vid dyslexi är dock möjligheterna med AI stora. Den språkliga aspekten av AI, språkkorrigerandet vid exempelvis stavfel och grammatiska fel i tjänster som Chat GPT ger människor med dyslexi en frihet. Om man har problematik att uttrycka sig i text utifrån sin dyslexi, känner sig begränsad på olika sätt – så kan man uppleva en frihet i tjänster som dessa. Man kan få hjälp att rätta sin text till något som inte längre innehåller språkliga fel. 

Det är många som använder tjänster som Chat GPT idag, men för människor med dyslexi kan det innebära något ytterligare. En större trygghet i att skapa texter, vilket i sig är positivt och medför många positiva möjligheter. Självklart har man själv ansvar för de texter man skapar, att de har rätt innehåll etc, vilket man självfallet behöver kontrollera. Men friheten i textskapandet har för många med dyslexi inneburit något positivt, det förmedlar exempelvis många av de vuxna som har dyslexi som jag arbetar med. I kursen/programmet ”Dyslexi i arbetsrollen” har många deltagare beskrivit just detta, hur processen i själva textskapandet har förändrats för dem. 

Kommer textnormen förändras? 

Med ordet textnorm syftar jag på något som jag menar finns och som jag ser i vårt samhälle sedan länge. Vi har idag olika sätt att kommunicera, olika sätt att ta in och ge ifrån oss information på.

Teknik, skärmar, filmer, bilder etc bidrar idag till många möjligheter och en stor bredd, som inte fanns där på samma sätt för säg 200 år sedan. Trots alla dessa olika sätt finns en norm som i många sammanhang styr oss. Det finns ett sätt som anses ”finare” än andra och som ofta används inom skola, utbildning och på arbetsplatser. Det finns en hierarki mellan alla olika sätt att kommunicera, men ett sätt som står ”högst upp” när det handlar om att ta till sig information: Text. Att kommunicera via text. Jag beskriver detta utförligt, hur textnormen kan se ut inom exempelvis skolan och utbildningssystem i boken: Dyslexi i skolan – se hela bilden.

Vi använder text för att kommunicera, genom att ta till oss information och visa vår kunskap. Vi bedöms utifrån texter vi producerar etc. Vi förväntar oss att det är så vi gör och text har sedan lång tid använts i stor utsträckning utifrån dessa aspekter. Textens status och att vi i stor utsträckning förväntas använda texten i dessa syften för stora konsekvenser för personer med dyslexi. Ju mer vi förstår textnormen, desto bättre förstår vi också dyslektikers situation. 

Hur många idag generellt använder sig av AI kopplat till text, läsande och skrivande, tror jag möjligtvis skulle kunna få konsekvenser för textnormen. För hur vi ser på text och förmågan till textskapande framöver. Hur mycket vet vi förstås inte ännu, och textnormen består idag. Men eventuellt kommer textnormen att förändras och det är extra intressant utifrån ett dyslexiperspektiv.

I Sverige upplever jag att en del håller extra hårt i textnormen just nu, säkerligen också delvis till följd av just AI-utveckligen. Det finns exempelvis politiker som nu trycker extra mycket på lästräning och vikten att kunna läsa på ett traditionellt sätt, vilket tyvärr kommer att få negativa konsekvenser för dyslektiker då dyslektikers förutsättningar för detta inte tas med.

Det har utförts svensk forskning på AI och dyslexi, framförallt kring textskapande. Forskningen är utförd och håller just nu på att skrivs ner, så det går inte att säga så mycket om resultaten ännu – mer än att de är positiva enligt Idor Svensson och hans forskargrupp vid Linneuniversitetet.

Om just AI och dyslexi kommer det att pratas om på Dyslexikonferensen ”Unite 2026” i Singapore i början av sommaren, (i slutet av juni).

Jag har äran att ha fått bjuda in till ett samtal med medlemmarna ur WHOLE, International Dyslexia Strengths Network – ett internationellt nätverk jag leder med professorer, dyslexiforskare och dyslexiexperter från olika delar av världen med liknande ”vida” syn på dyslexi som jag har. 

“When Machines Read and Humans Imagine: Dyslexia as a Strategic Advantage in the AI Era”

Titeln på samtalet är på svenska ungefärligt: När maskiner läser och människor skapar (föreställningsförmåga): Dyslexi som en strategiskt tillgång i en AI-era.”

I samtalet om dyslexi och AI hör du Thomas G West, Maggie Jiang, Martin Bloomfield, Dean Bragonier, jag (Susanna Cederquist) samt Andrey Domagalski som moderator.

Helen Taylor skulle också varit med, men fick tyvärr ge återbud i sista minuten. 

Här finner du mer info: https://das.org.sg/unite-2026/

/Susanna 

#Dyslexia #Dyslexi #AI #WHOLE #Singapore